Liseberg och antidepressiva läkemedel

I måndags var vi på Liseberg. Det var en hel del oro innan och H (14 år, autism, adhd, gad) hade svårt att komma till ro på kvällarna och somnade väldigt sent. H:s glasögon gick sönder kvällen innan vi skulle åka och det hela höll på att sluta i katastrof. Kollade om vi kunde åka ner till optikern på morgonen innan vi skulle åka till Liseberg men där var semesterstängt i fyra veckor. I Halmstad hittade vi dock en optiker som kunde hjälpa oss och vi kunde bege oss mot Göteborg. Resan gick bra. Väl på plats gick vi till gästservice och löste ut ledsagarband så att både H och L (11 år, autism, ångest) slapp stå i kö till de olika attraktionerna. Som jag skrivit tidigare är de fantastiska på Liseberg, vilken förståelse och det fungerar kanonbra. Stor eloge till dem.

Vi åkte en hel del. Både H och L var lite oroliga för att de inte skulle kunna hantera bältena i de olika karusellerna men det gick bra. Vid några tillfällen dippade energin ordentligt för H och vi fick vara noga med att fylla på energi. Vid 20.30 på kvällen tog energin slut helt för H och vi fick förbereda L på att vi var tvungna att åka hem. L tog det bättre än förväntat och vi åkte hem med två nöjda men mycket trötta barn.

Vi var på Liseberg tillsammans med våra bästa vänner och deras barn. H är väldigt förtjust i pappan i familjen och det är så härligt att se H prata med någon utanför familjen. H vill absolut göra fler saker med vännerna snart igen så förhoppningsvis blir det en fisketur tillsammans med dem i helgen.

H har, som jag skrev, haft problem med att sova på grund av ångest. Jag har kontaktat bup för att få SSRI-läkemedel (antidepressivt) utskrivet. H har haft det tidigare men själv valt att sluta. Nu kan hen tänka sig att prova en ny sort. Vi blev jätteglada när H själv kom fram till att det nog skulle vara bra med en antidepressiv medicin. H har dock svårt att vänta och vill helst börja direkt. Vi har nu väntat på att få tag på en läkare på bup i 3 veckor för att få medicin utskrivet men det är inte lätt att få tag på någon trots att jag ring många gånger. Vår rädsla är nu att H kommer ångra sig om hen inte får börja snart, plus att jag gärna vill att vi kommer igång med dem några veckor innan skolstart då man kan må sämre i början och det tar ett tag innan effekten kommer och dosen kunnat ökas.

Förresten har halva sommarlovet gått nu. Vi har flera veckor kvar att bara ta det lugnt men jag vet att det relativt snart kommer börja komma funderingar kring skolstarten för barnen. Jag vet att oron snart kommer och jag vet att alla möten snart drar igång igen. Vi kommer ha återgivning (för L) av psykolog till skolan den 11 augusti. Psykologen kommer då informera skolan om vad L:s utredning visat och ge rekommendationer kring anpassningar och behov. Vi vet inte ännu om även L kommer få en adhd-diagnos. Om diagnosen blir adhd tror jag det blir adhd-huvudsaklig ouppmärksam form, det som tidigare hette add. Alltså adhd utan hyperaktivitet.

Det kan ibland vara svårt att skilja på adhd och autism. En hel del svårigheter är liknande medan andra är raka motsatsen. När man har autism har man ofta ett stort behov av rutiner och struktur, man vill i förväg veta precis vad som ska hända och man ogillar ofta snabba förändringar. När man har adhd är man ofta impulsiv och vill att det ska hända saker hela tiden, man får idéer och vill gärna genomföra dem direkt. Ibland krockar dessa diagnoser och ibland kan det hjälpa varandra. Om man har autism och har väldigt svårt för förändringar kan det mildras lite genom att man faktiskt också har adhd där man ofta vill förändra saker. För många, däribland H, har det inte alls varit bra att medicinera adhd-symtomen. När H tar adhd-medicin och de svårigheterna dämpas upplevs H mer autistisk och blir ännu mer i sin egen bubbla med behov av rutiner. Så för H:s del har adhd-medicin inte varit till speciellt stor hjälp.

Mediciner vid olika psykiatriska och neuropsykiatriska tillstånd är verkligen en hel vetenskap och man får ofta prova sig fram. Det kan vara riktigt tufft att prova ut rätt medicin och ibland är medicin inte alls någon lösning medan det ibland kan underlätta väldigt.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s